|
På den sista dagen i april 2008 är snön kvar, en hel del av den i alla fall. De senaste åren har det varit barmark på valborgsmässoafton, så det känns lite som förr, när man fick pulsa i snö till majbrasan.
Trots all snö så finns det fläckar av gräs, det där bruna gräset - gammalfönna, som mormor brukade säga. Lig å käol si ini gämalfönna = ligga och rulla sig i gammel gräset, sa hon. Det var inte populärt, hon fick mer kläder att tvätta, vi fick utslag på kroppen och sen visste väl varenda människa att det var förenat med livsfara att sitta på marken medan tjälen var kvar i jorden.
Jag har alltid tyckt om gräset som legat under snön sedan förra hösten. Det luktar gott med gammalfönnan. Storspoven har någonstans att sitta, den kom i lördags. Den första värmen är otrolig, man kan dra upp ärmarna för första gången.
Men det är inte bra att klä av sig för mycket medan isarna ligger kvar, sa de förr. Då finns det både värme och kyla i luften. Det är nästan som om jag tror det. För några år sedan cyklade jag en tvåmilatur när isen låg kvar, jag cyklade hela tiden längs Kalixälven. Jag fick så ont i magen och i mina knän. Jag kunde knappt gå när jag skulle jobba senare på dagen. Den gången lärde jag mig att cykla i skidbyxorna med vindtät framsida när det är kallt.
Här en dag kom jag på ännu ett roligt uttryck som mormor brukade säga. Att man kunde “heva si helsläos”. Ja hur ska jag översätta det, överkalixmålet är lite mer sofistikerat på många sätt. Men det betyder att man.....ja....ser till att bli sjuk, blir utan hälsa, man blir helt enkelt sjuk och rår för det själv.
Ungefär som när man äter för mycket, eller dricker för mycket, klär sig för lite, sitter för mycket i tv-soffan, äter för mycket transfetter och socker, stressar för mycket eller sliter för mycket.
Vill man ha goda råd i hur man ska överleva kan jag rekommendera att läsa Havamal, Den höges sång. Det är nordisk litteratur när den är som bäst, och där står precis hur man ska leva och det är mycket som inte ändrat sig sedan år 900 e.kr. Där finns råd om mat, alkoholhaltiga drycker, hur man beter sig som gäst och hur man tar emot gäster. Den som kommer in och är kall om knäna ska man sätta vid eldstaden. Det tycker vi med dåliga knän om. Här är ett exempel när det gäller dryckenskap:
11. Bättre börda
man bär ej på vägen
än mycket mannavett.
Sämre vägkost
man ej släpar över fältet
än övermått utav öl.
Måttlighet, sunt förnuft och framförallt ser dessa råd ut att vara utarbetade efter lång mänsklig erfarenhet. Så man kan undra hur länge sedan är som människor visste att det inte var bra att äta för mycket, grubbla på nätterna och vara lagom klok? “Klokt mans sinne är sällan glatt”. Det kan vara en tröst när man känner sig lite korkad.
Jag gillar verkligen Havamal; versmåttet fornyrdislag har en skön rytm, alliterationerna är mina stilistiska favoriter och budskapet känns modernt(!) För en överkalixbo uppväxt med ett urnordiskt språk känns det som hemma med ordvändningarna. Jag försökte skriva en dikt på fornyrdislag på Skapande svenskan. Men inte gick det så bra. Jag är nog ingen poet, än i alla fall. Någon gång när jag inte har något annat för mig kan jag ju lära mig lite isländska. Det vore nå´t det.
Det är konstigt, direkt när jag börjar tänka på överkalixmål, och kanske skriver ner något citat - då påverkas ordföljden i min svenska.
Ibland händer det att jag inte vet vad som egentligen är svenska. Jag läste dagens NSD, och där hade Bosse J citerat en man från trakten. Han tyckte att något “var på tok”. Och då undrar jag; heter det så på svenska? Om det är på tok vet jag inte, men det är i vart fall ett roligt uttryck. Språk är roligt.
|