|
den 4 april 2008 - 12:26
Det går trögt att skriva blogg. Jag har nog svårt att ta detta på allvar, men det är förstås inte något allvar. Eller? Svårigheten är att välja bland miljoner ämnen.
Så det blir lite lästips; Läser just nu den första delen av Doris Lessings självbiografi Under huden. Jag är fascinerad av biografier, "verkligheten" är trots allt ganska svårslagen. Lessing har inte så värst långt kvar till 90 år, och tiden och platserna hon växte upp i skiljer sig förstås väsentligt från mina och framförallt mina barns tidiga år. Hon föddes i Persien strax efter det första världskriget, och som jag förstår präglade det henne mycket. Föräldrarna träffades på ett krigssjukhus, modern var sjuksköterska och fadern krigsinvalid med amputerat ben. Mamman hade redan mist sin första fästman. Och så var det för nästan alla i Europa, många friska unga män var borta för evigt. Sedan dog även miljoner i spanska sjukan. Lessing säger att kriget fött henne. Föräldrarna är besvikna på England, därför flyttar de till Afrika efter några år i Persien. Jag är nu framme vid halva boken, där Lessig är nygift och försöker hitta en plats i livet.
Andra biografier jag läst nyligen är Åsa Mobergs om Simone de Beauvoir och Bengt Pohjanens Smugglarkungens son. Av Moberg och de Beauvoir får man en inblick i kvinnolivet före min tid, mycket har blivit bättre. Pohjanens bok gillar jag. Han beskriver efterkrigstiden i Tornedalen på ett trovärdigt sätt. Det tror jag, som föddes i älvdalen bredvid 20 år senare. Han har lyckats bra med att beskriva världen genom lille Pänkttis ögon.
På nätet hittar jag sällan något roligt eller som man blir berörd av, det skulle vara något av alla kilometrarna nyheter jag skummar varje dag. Men en sak stack ut här en dag, jag googlade ett par versrader av Hjalmar Gullberg och hamnade på www.tjuvlyssnat.se. Ja, jag vet inte om man ska skratta eller gråta. Jag vet inte om sighten får en att tro så mycket på framtiden. Men jag tyckte att det var roligt. Jag skrattade så tårarna rann. Verkligheten är som sagt svårslagen.
Ingen storspov än på någon vecka, förmodar jag. Stora snöflingor faller sakta. Det har varit plusgrader hela veckan. Vägverkets isväg som går över träsket till resten av civilisationen ser ut som två kanaler, vatten med hjulspår och snömodd, i östvästlig riktning. Jag borde ha köpt ny bil vilken annan av årets veckor som helst. Få se, James Bond hade väl den där Lotusen på 70-talet som gick lika bra i vatten? Men det var väl ändå inte på riktigt....
|
|
| << Navigera till den 4 april 2008 |
Lägg till ny kommentar |