|
den 3 november 2008 - 11:27
Det har varit Allhelgonahelg, och vi har tänt ljus för att komma ihåg de döda. Kyrkogården i Grelsbyn, Överkalix sluttar upp mot bergssidan och det för med sig att man ser ALLA ljus. Det är helt enormt vackert, nästan ännu mer ett år som nu med barmark. Kontrasten mellan ljus och mörker förstärks.
Vi var i kyrkan i lördags när ljus tändes för de som gått bort under året. Bland alla avlidna lästes min pappas namn upp. Han var en av många som lämnat trakten runt Överkalix. Det är verkligen speciellt att bo på en liten ort, av de döda som lästes upp kände jag flertalet. Där fanns flera bekanta som jag då och då stannade för att slänga några ord med.
Men det finns liv också. Jag fick ett mejl från kusinen som är i Indien, och hon har blivit farmor här hemma. På tal om Indien så har visst pappa sagt att han tappat sitt lokalsinne där på 1970-talet. Det visste jag inte förrän nyligen, och det var tydligen inte så konstigt eftersom månen ligger upp och ner där. Kusinen som aldrig har haft något lokalsinne ska visst leta reda på pappas. Men jag tror inte riktigt på den historien, nog vandrade pappa omkring miltals i skogarna även efter han kommit hem från Indien. Så det var nog bara där han inte var orienterad, och i vilket fall som helst är det ju viktigare att hitta bland myrar och berg i Bredträsk. I Indien finns så många att fråga om man går vilse.
Isen har lagt sig över både Djupträsket och Grundträsket, men det är ingen snö. Så det innebär att detta är en av de få år som det går att åka skridskor. Jag och min kamrat när det gäller strapatser åkte skridskor i en mil på Grundträsket igår. Mina gamla Jofa-skridskor från 1975 fungarar fortfarande, och det är underbart vad man kan svischa fram fort på isen. Vi var nästan i klass med Börje Salming, men utan både klubba och puck. Bildbevis finns på bildsidan nr 6, om någon är intresserad av att se riktigt snygga hockeyrör.
|
|
| << Navigera till den 3 november 2008 |
Lägg till ny kommentar |